I krig och kärlek är allt tillåtet

Allt det handlade om var att du, på något sett jag inte alls förstår hur eller varför, påminde lite om en person som jag faktiskt gillade brutalt mycket och som jag brydde mig om. Vilket jag fortfarande gör. Det var därför jag började hålla på från första början. Det var därför jag inte kunde avsluta det. Det var därför jag hade den reaktionen jag hade när det var slut. Men jag insåg att ni är så långt ifrån varandra man kan komma. Tacka för det, den pojken är underbar. Men om dig kunde jag inte bry mig mindre, så gör och säg vad du vill.

Och nu låter dethär som ett "jagsägerattjagintebryrmigmengördetändå"-inlägg, men det är det inte. Jag måste bara få det ur mig, annars håller folk på och frågar och har sig vilket jag inte orkar ödsla energi på. Sen om man vill tro det eller inte bestämmer inte jag.